Vasaloppet

Var idag och strosade runt i Mora under vasaloppet. Öppet spår var igång där min dejt åkte. Fast innan jag åkte in dit så var jag och hälsade på vår gemensamme vän uppe i Orsa. Var där i 3 timmar ungefär, gick på promenad och grejjer, innan vi åkte in till mora. Jag var lite pessimistisk om att hitta en parkering och det såg väldigt mörkt ut ett tag där. När vi åkte in så gick det i snigelfart när man kom in i mora. Det var trafikstockning och vi valde då att parkera på willy:s parkeringen och gå in de 3 km som är till mora centrum där målet för vasaloppet fanns. Under promenaden in så gick vi stundom snabbare än vad trafiken gjorde :P

Det kändes då som att pessimismen var berättigad. Dock så var det inte bara trafiken som hade gått segt. Pga all snö som hade fallit så hade stora delar av spåret blivit insnöat och det saktade ned många utav åkarna. Årets öppet spår sades ha "lagt på 1 timme" på den vanliga tid utövarna vanligen hade/skulle ha. Så eftersom vi hade lite "dötid" så gick vi till ett trevligt litet café mitt i stan. Ett konditori med namnet "Helmers" om jag inte missminner mig. Kan rekommenderas om ni åker in dit någongång.

Jag köpte även lite sportkläder från de olika stånden som var uppställda. Det var billigt som attan. Jag sparade garanterat 500-600kr på att ha köpt det där istället för en butik här i Borlänge. Som jag tänkte göra igår. Vilken tur att jag inte gjorde det då, va?

Sen tillslut så kom hon i mål!.. Fast jag lyckades ju precis innan hon kom in i upploppet börja försöka få upp min dragkedja så jag hade inte uppmärksamheten på banan så utbrister min vän till vänster om mig att hon precis åkte förbi. Attans skit också. Då fick vi skynda oss runt allt stängsel för att möta upp henne vid uppställningen av skidor. Gav henne en kram och allt kändes bra. Say whut? Hon var glad, hade ett leende på läpparna och verkade inte alls irriterad på mig. Vad är det här? Aja, man tar det man får...

Det kommer senare istället.

Sen när hon väl knatade iväg till bussarna för att duscha och göra sig lite mer socialt acceptabel så vandrade vi tillbaka till mållinjen för att söka efter hennes far. Han var något efter. Min vän och hennes sambo började frysa något så när fadern kom in i mål så erbjöd jag mig att skjutsa hem dem så att de slapp frysa. De hade ju varit där länge nog nu. 3 km promenad senare så stötte vi på min väns granne. Vilken tur. Hon åkte då med grannen hem istället så jag skulle slippa åka fram och tillbaka. Det var snällt.

Då gick jag till McD istället och väntade där. De skulle ju alla komma dit för att äta sig mätta efter vasaloppet. Så där fick jag återigen möta hela stora släkten, det var en glad återförening, förutom angelica. Angelica hade nu återgått till sitt kalla bemötande som vanligt. Ingen kram, inga leenden när hon såg mig eller något. Fast iofs, hon hade ju precis åkt vasaloppet tänkte jag. Så det kan ju vara anledningen. Sen när vi satt där och alla åt så verkade som om stämningen kom igång igen. Alla pratade och var glada och delade med sig av dagens små missöden och händelser. Sen började fadern dåsa så han sa att nu var det dags att åka! Klockan var ganska mycket trots allt; Den var ju 22:00 och de ska ju ända ner till Stockholm.

När alla snabbt steg upp och gick ut till bilen så var hon kvar och skulle avsluta sin mat så tog jag tillfället att fråga vad det var hon ville prata om. Det handlade om semesterplanerna. WHUT? Och det kunde hon inte prata om runt andra personer?? Jag förstår inte. Men aja. Återigen så var kyligheten tillbaka nu. Det var t.o.m. som så att hon försökte schasa bort mig och frågade mig om var jag parkerade bilen och försökte få bort mig dit. Vad är brådskan liksom? Ska jag ens få en kram? Jag försökte ge henne en kram men hon stod där som en stel pinne. Ingen puss fick man ge heller, från stel som en pinne till att bli hal som en ål så försvann hon från min armar och var halvvägs redan på väg mot bilen.

Vad är det med dig? Vad vill du ha ut utav det här? Ena stunden verkar allt fint, nästa är du stel och kylig. *suck* Om du ändå kunde säga rakt ut vad det är... Vi har kommit överens om att ta det lugnt men det här har nu gått så lugnt att det har gått baklänges. Vi är nu i stadiet som 10 åringar hamnar på vid skoldiskot där de blir generade över en puss på kinden. Så känns det.